Sammanfattning

Toxinerna i dessa svampar är huvudsakligen tryptaminderivat, t ex psilocybin, som har potenta hallucinogena egenskaper. Förgiftningsförloppet kan vara dramatiskt med kraftig agitation och bisarra hallucinationer. I vissa arter finns även fenyletylamin som ger sympatomimetiska effekter.

Behandlingen är symtomatisk.

Symtom / fynd

Symtomen sätter in snabbt, inom 20-60 minuter. Typiskt är förändrad tids- och rumsuppfattning, overklighetskänsla, hallucinationer och eufori. Även yrsel, agitation, ångest, huvudvärk, mydriasis, takykardi, flush, feber och illamående kan förekomma. Symtomen når sitt maximum efter ett par timmar och viker efter 4-6 timmar.

Hallucinationerna kan vara bisarra och ångestskapande. Detta är ofta en orsak till att patienten söker hjälp. Förloppet är ibland mer utdraget och flashbacks kan dyka upp efter dagar eller månader. Upprepade flashbacks kan leda till schizofreniliknande tillstånd.

Kramper och EKG-påverkan har inträffat i enstaka fall.

Provtagning / undersökningar

Sällan indicerat.

Övervakning / behandling

Ventrikeltömning och/eller kol är sällan aktuellt eftersom patienten i regel kommer in med redan etablerade symtom.

Symtomfri patient övervakas i minst 4 timmar, vid symtom tills symtomfrihet.

Vila, gärna i dämpad belysning och tyst rum.

Vid oro, agitation och besvärande hallucinationer ges diazepam 5-10 mg iv (barn 0,1-0,2 mg/kg) initialt och upprepat efter behov. Vid otillräcklig effekt kan ett neuroleptikum, t ex haloperidol, prövas - särskilt om hallucinationer och vanföreställningar dominerar.

Toxicitet / koncentrationer

Eftertraktade effekter anses uppkomma efter förtäring av ca 10-40 g färsk svamp eller ca 1-4 g torkad svamp. 

Förekomst / preparat

Den vanligast förekommande hallucinogena svampen i Sverige är toppslätskivlingen som ofta växer bland gräs i betesmarker, vid vägkanter etc. Den trivs bäst på välgödslade ställen.

Svampar av denna typ kan finnas tillgängliga via Internet.